EU:s nya hållbarhetslagstiftning, Taxonomiförordningen - Hur berörs ditt företag?

Genom Europeiska unionens stora satsning, Gröna giv (Green deal) som antogs i juni 2020 satte EU kursen mot mer hållbara investeringar och verksamheter. Inom ramen för detta antogs bland annat EU:s gröna taxonomiförordning i juni 2020 (förordning (EU) nr 2020/852), nedan kallat ”Taxonomin”.

Taxonomin är ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara verksamheter inom EU. Syftet med förordningen är bland annat att införa gemensamma definitioner av vad som är hållbart, och på så sätt underlätta för investerare att göra hållbara investeringar. För att en viss verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar ska den bidra väsentligt till ett eller flera av sex fastställda miljömål och inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen (även kallat DNSH efter engelskans ”Do No Significant Harm”) samt uppfylla vissa minimikrav inom social hållbarhet. Inom ramen för de identifierade miljömålen fastställs också mer detaljerade villkor, så kallade tekniska granskningskriterier, som anges i kompletterande förordningar.

Följande sex fastställda miljömål presenteras i Taxonomin:

  1. Begränsning av klimatförändringar
  2. Anpassning till klimatförändringar
  3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
  4. Omställning till en cirkulär ekonomi
  5. Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar
  6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
 

Tidplanen

I juni 2021 antog kommissionen en första kompletterande förordning med tekniska granskningskriterier för de två första klimatrelaterade miljömålen i taxonomin inklusive DNSH-kriterier för övriga miljömål. Reglerna trädde i kraft den 1 januari 2022.
 

I mars 2022 publicerade EUs plattform för hållbar finansiering en rapport med rekommendationer för tekniska granskningskriterier för de fyra återstående miljömålen. Reglerna för resterande miljömål träder i kraft den 1 januari 2023.

Vem omfattas?

Taxonomiförordningen påverkar i första hand finansiella marknadsaktörer (till exempel investmentbolag, fondbolag, försäkringsbolag, pensionsbolag, riskkapitalbolag och kreditgivare) samt stora företag (fler än 500 anställda) som måste lämna en icke-finansiell rapport enligt NFRD (Non Financial Reporting Directive). Från och med räkenskapsåret 2024 kommer NFRD succesivt att ersättas av CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), vilket på sikt innebär att allt fler bolag kommer att behöva hållbarhetsrapportera.

Utöver detta behöver ett eller flera av företagets verksamhetsområden omfattas av de identifierade verksamhetsområdena inom Taxonomin. Exempel på områden som omfattas är tillverkning, energi, transporter, bygg- och fastighetsverksamhet, vård- och omsorg samt information och kommunikation.

Rapporteringskraven innebär att dessa företag i sin hållbarhetsrapport ska inkludera information om hur och i vilken utsträckning företagets verksamheter är förenliga med kraven enligt taxonomin. Företag som inte omfattas av NFRD kan idag frivilligt välja att rapportera sin taxonomiförenlighet.

Även om det i dagsläget endast är stora företag som berörs av taxonomin så förväntas de nya lagkraven påverka hela investeringskedjan eftersom finansiärer behöver rapportera om hur väl deras investeringar ligger i linje med taxonomi. Rapporteringskraven på större företag förväntas också spilla över på mindre företag eftersom de är en del av leverantörskedjan.

Mer information hittar du här:

Vad gäller för kemiska ämnen?

För kemiska ämnen är Tillägg C, enligt kompletterande förordning (2021/2139) central. Tillägg C hänvisar till befintlig EU-lagstiftning som reglerar farliga ämnen inom EU, men det finns några viktiga skillnader. I tillägget specificeras inga koncentrationsgränser, vilket innebär att det är svårt för företag att bedöma vilken gräns som kan anses vara rimlig. För två av kraven (a), (b) förtydligas att oavsiktliga spårföreningar och avsiktligt tillsatta ämnen undantas, men övriga krav indikerar ett totalförbud för listade ämnen. Ett totalförbud är väldigt svårt att uppfylla och ställer stora krav på t.ex. analysmetoder. 

Ämnen på kandidatförteckningen (f) är idag inte förbjudna att använda enligt REACH-förordningen, utan är förenat med en informationsplikt om en vara innehåller mer än 0,1 % (w/w) av ett listat ämne. Ämnen med stora betänkligheter, så kallade SVHC-ämnen (från engelskans Substances of Very High Concern) (g) är inte heller förbjudna att använda enligt REACH-förordningen utan innebär endast att dessa ämnen kan komma att upptas på kandidatförteckningen och på sikt bli föremål för begränsningar eller tillstånd. Aven dessa ämnen blir förbjudna enligt punkt g i Taxonomin. 

I dagsläget finns det drygt 22 500 ämnen registrerade inom EU och mer än hälften av dessa är klassificerade som farliga för människa och/eller miljö[1], det är dock oklart hur många av dessa ämnen som uppfyller SVHC-kriterierna. Många av dessa ämnen saknar också harmoniserad klassificering inom EU, vilket innebär att förbudet bygger på industrins egenklassificeringar av ämnena. 

Kriterierna (f) och (g) har båda skrivelsen ”utom om användningen av dem bevisligen är nödvändiga för samhället, vilket öppnar upp för en avvikelsehantering av ämnen som är nödvändiga och som inte kan ersättas av mindre farliga ämnen. Det är dock i dagsläget inte specificerat vilken typ av dokumentation som är nödvändig för att påvisa att ett ämne är nödvändig för samhället. 


[1] https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/giftfri-miljo/ 

 

Tillägg C

Verksamheten leder inte till tillverkning, utsläppande på marknaden eller användning av följande ämnen, varken för sig, i blandningar eller som beståndsdelar i varor: 

(a) POPs-förordningen (reglerar långlivade organiska föreningar)  ((EU) nr 2019/1021) – Avser ämnen på Bilaga I och II, undantar oavsiktliga spårföreningar, 

(b) Kvicksilverförordningen ((EU nr 2017/852) – Avser avsiktlig tillsatta ämnen enligt definitionen i artikel 2, 

(c) Förordningen om ämnen som bryter ner ozonskiktet ((EG) nr 1005/2009) – Avser ämnen på Bilaga I och II,

(d) RoHS-direktivet (reglerar elektriska och elektroniska produkter) (2011/65/EU) – Omfattar vissa undantag,

(e) REACH-förordningen ((EG) nr 1907/2006), bilaga XVII (begränsade ämnen) – Om villkoren i bilagan inte är uppfyllda, 

(f) REACH-förordningen (kandidatförteckningen) – Utom om användningen av dem bevisligen är nödvändig för samhället, 

(g) REACH-förordningen (artikel 57) – Avser ämnen som uppfyller SVHC-kriterierna (Substances of Very High Concern), utom om användningen av dem bevisligen är nödvändig för samhället.

 

Om oss

Våra seniora konsulter har alla över 15 års erfarenhet av att driva, leda och genomföra komplexa projekt för att möta och tillgodose kundkrav både på EU och nationell nivå.

Vår expertis omfattar både EU-gemensam lagstiftning som exempelvis REACH, CLP, SCIP (ramdirektiv för avfall), RoHS, bekämpningsmedel (biocider och växtskyddsmedel), läkemedel, livsmedel och kosmetika samt nationell kemikalielagstiftning kopplade till dessa områden.

Vi är också ofta anlitade som rådgivare inom miljö- och kemikalieområdet samt föreläsare på både öppna och företagsanpassade utbildningar och seminarier.